Yrkesprogram öppnar dörrar och ger karriärmöjligheter

Flera reformer är på gång som syftar både till att få fler att välja yrkesprogram och att få till en bättre matchning mellan utbildning, elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Det är bra, men vi behöver göra mer.

Behovet av att öka intresset för yrkesprogrammen är ingen ny fråga. Även om läget ser olika ut över landet och i olika branscher, är den generella utvecklingen bekymmersam både för samhällets kompetensförsörjning och för individens ställning på arbetsmarknaden. Allt fler elever väljer högskoleförberedande program, men studerar inte vidare på högskolan och har sedan svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Kanske skulle många av dessa elever haft lättare att få ett arbete om de valt ett yrkesprogram?

Bra tillfälle att påverka bilden av yrkesprogrammen

Problemet handlar i grunden om yrkesprogrammens attraktivitet och status – att synen på och kunskapen om yrkesprogrammen behöver förändras så att fler ungdomar förstår alla de fördelar som finns med att välja ett yrkesprogram. Vi är många som funderat över denna fråga under lång tid, men jag tror att det just nu är ett bra tillfälle för en gemensam kraftsamling. Det samtal jag nyligen förde med Kristina Persdotter, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, stärkte min övertygelse om detta.

Kristina Persdotter pekade på att regeringens kommande förslag om att yrkesprogrammen per automatik ger grundläggande behörighet om inte eleven aktivt väljer bort detta, är ett bra tillfälle att passa på att förändra synen på och höja statusen för yrkesprogrammen. En anledning till att många elever väljer bort yrkesprogrammen är bilden av att de stänger dörrar till framtiden.

Jag tror också, i likhet med Kristina Persdotter, att det nu är ett bra läge för aktörer både på nationell och lokal nivå att visa elever och vårdnadshavare att ett yrkesprogram är ett klokt livsval att göra, oavsett om eleverna vill arbeta eller studera vidare. SKR kommer därför att bjuda in berörda aktörer för att tillsammans se hur vi kan få fler ungdomar att läsa på yrkesprogram. Att nå ut med information till elever och vårdnadshavare är en viktig pusselbit i en sådan kraftsamling. Att hitta former för konkreta samarbeten med branscherna som gör skillnad för eleverna är en annan.

Planering och dimensionering – i väntan på proposition

Självklart handlar det inte bara om att få fler ungdomar att söka till yrkesprogrammen.

Det handlar också om att arbeta långsiktigt för att stärka kvaliteten i utbildningen och om att få till en bättre matchning mellan utbud av utbildningar, elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens lokala och regionala behov.

Här är vi många som är nyfikna på hur förändringarna i kölvattnet av Lars Stjernqvists utredning om planering och dimensionering av gymnasial utbildning kommer att se ut. Propositionen väntas under våren och statssekreterare Kristina Persdotters besked var att arbetet löper på enligt plan.

Det är viktigt att de planeringsunderlag som Skolverket ska ta fram utformas och sedan hålls uppdaterade så att de blir användbara och uppdaterade verktyg. Hur ser man till att träffsäkerheten vad gäller arbetsmarknadens behov blir hög? Skillnaderna kan vara stora inom en region och behoven kan ändras snabbt vid exempelvis en lågkonjunktur.

Allt hänger ihop

Det är en händelserik tid att vänta. Och allt hänger ihop – om vi lyckas matcha arbetsmarknadens behov med elevernas intressen och samtidigt arbeta för att stärka yrkesprogrammens status kan vi få fler elever som väljer en utbildning som antingen leder till ett arbete eller till en möjlighet att studera vidare. En utbildning som öppnar dörrar och ger våra ungdomar flera karriärmöjligheter. Detta arbete ser jag verkligen fram emot att göra tillsammans med andra aktörer på nationell och lokal nivå under kommande år.

Monica Sonde, Avdelningschef

Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, SKR